Introduktion till esoteriken - del 2; Om olika sorters "kontakt"

Hur nästa högre livsdimension verkar
och kommunicerar i vår värld genom själskontakt

Kärlekens, Visdomens och Viljans Väg.

Introduktioner till esoteriken - del 2.


(Första gången publ genom Herkules Nyhetsbrev 2006)

(Om copyright-regeln: Esoteriken är allas och tillhör ingen specifik grupp, ingen religion eller något samfund. Det är vårt eget ansvar att bruka den så förnuftigt vi kan, att inte missbruka den.
Att hämta text från denna sida: Kortare citat kan alltid användas fritt, ange dock källan, denna sida och varifrån denna esoterik är hämtad.
Längre utdrag, kontakta ansvarig utgivare (CM Matthis: info@herkules.nu)


Innehåll

• Inledning
• Om tidigare avsnitt
• Om “kontakt” - i sammanhang av den esoteriska kunskapen
• Vad söker vi i en “högre kontakt”?
• Vårt beroende av auktoriteter – olika förhållningssätt
• Kan vi bli “räddade” av en “högre makt”?
• Vilken kontakt söker vi?
• Mänsklighetens fria vilja
• Vikten av att se var vi är på vår “själsliga resa” - gränsen vi står inför, expansionen vi strävar mot


Inledning
Här fortsätter denna enkla sammanställning över vissa introducerande “själsområden” som samtidigt presentar vissa delar av den “tidlösa visdomen” (esoteriken).

I denna del fokuserar jag på nästa högre utvecklingsrike, Planethierarkin, dess bakgrund, dess arbete i denna tid, och dess inriktning på kontakt med mänskligheten. I det sammanhanget belyser jag en hel del aspekter av området “inre kontakt”.

Det är också viktigt att förstå att dessa texter kan innehålla misstag eller felaktigheter från min sida (inte minst i de fall av egna översättningar som gjorts). Därför bör du undersöka dessa uppgifter och gå till källorna själv.
Jag föreslår också att när du läser prövar att stämma av hur innebörderna landar inom dig. Var och en har sina sätt för att låta kunskap komma till tals och nå oss på ett djupare sätt. Ett sätt är att reflektera och begrunda det vi tar del av. Kanske att skriva upp egna tankar och insikter. Eller att samtala med andra omkring detta.


Om tidigare avsnitt – en översikt
Välkommen till denna del 2. Till dig som är nytillkommen läsare, vill jag först inleda med att säga att du har stor nytta av att läsa del 1a och 1b först.
Vid alla citat där förkortningen ”AAB” används avses Alice A. Bailey.

Här följer först en kort sammanfattning av vad som togs upp i förra (första) brevet av esoterisk introduktion, som en enkel resumé:
Esoterikens bakgrund, när den släpptes fri igen på ett allmänt plan - Grundläggande om vad esoterik är - Själen, kausalhöljet, Solängeln och kort om de planetära invigningarna - Några perspektiv på vår esoteriska historia – Byte av zodiakperiod för hela vår planet, Fiskarna till Vattumannen, byte av stråle 6 till 7 - Några av de grundläggande livsidéerna som också ofta hör samman med “livslagarna” - Personliga reflektioner kring användandet av esoteriken och dess stora värde - Exempel på förmedlare av esoterik i vår tid och deras böcker - Omsätta kunskapen i praktiken, det så kallade “tjänandet” - Reflektioner och iakttagelser kring vårt förhållningssätt till kunskap överlag, men framförallt till “esoterisk kunskap”, misstag och lärdomar.


En inledning om “kontakt”
- i sammanhang av den esoteriska kunskapen
Den esoteriska undervisningen har som ett av sina mål att skapa utveckling för “högre kontakt”. Denna kontakt är inte en i första hand personlig kontakt, utan avser snarare en ökad gruppkontakt mellan mänskligheten och nästa högre utvecklingsrike, det femte.
Detta behov sett från mänsklighetens sida är något som har förvanskats och missförståtts till stor del. Många olika mänskliga försök har gjorts, t ex genom medier, kanaliseringar, genom naturens väsen, olika ockulta skolor, även i ett mer allmänt och omfattande perspektiv genom alla religioner (t ex genom bön, ge offer etc).
Dessa uttryck har skapat tankeformer omkring vad vi som människor kan (och “ska”) uppfatta som “högre kontakt”. Många människor följer dessa former i första hand per automatik i tron om att det är dessa former som visar “vägen”.
Risken är här dock att man inte ser, inte tar reda på eller undantränger flera viktiga aspekter i detta sammanhang. Man låter sig påverkas och präglas av dessa tankeformer och ingår därmed i olika “trosformer” (inte minst inom new-age, det ockulta, mystiska, terapeutiska osv) att de former som är mest synliga eller “populära” för kontakt är “de högsta” eller de bästa.

Även om dessa missförstånd oftast (men inte alltid) ger uttryck för lägre former av kontakt (och alltså inte utgör den kontakt som vi söker och eftersträvar egentligen), så är detta tecken på mänsklighetens vilja och önskan till utökad kontakt med ett större liv, med en större förståelse, med en större inspiration och högre vägledning (i dess sanna form, inte som “diktering” av villkor etc. Alla genuint högre uttryck arbetar alltid med stor tydlighet, respekt och förståelse för den mänskliga fria viljan).
I det här brevet ska jag försöka belysa området av högre kontakt genom att ta upp nästa högre rike (och därmed också något om nästkommande högre utvecklingsrike, viljeaspektens uttryck på vår planet), dess organisation, deras arbete i enkla drag (inte minst därför vi människor känner till så litet om det).


Vad söker vi i en “högre kontakt”?
Först vill jag ge några korta exempel på hur människans önskan till “högre kontakt” hittills tagit sig uttryck på ett mer allmänt plan. Jag kommer också senare att ge exempel på hur Planethierarkin försökt nå mänskligheten, bl a under den krisperiod som inträdde innan andra världskriget.

Viljan att kontakta “avlidna” för att få bekräftelse på att det finns ett “liv efter detta”, att de “mår bra” osv, är kanske ett av de äldsta uttrycken inom mänsklig-heten för att försöka skapa “högre kontakt”.
Mästaren DK berättar att den spiritualistiska rörelsen som skapades på slutet av 1800-talet har sina egentliga rötter i Atlantis gamla dagar. Denna rörelse hade i dess moderna tappning från början en viktig funktion att skapa förståelse för att döden inte var “slutgiltig” osv. Den hade stöd “uppifrån” (en av mästarna arbetade med dess helhet), dvs som en del av planen för den nya tiden. Men denna form tog sig andra uttryck och växte ur händerna på den högre avsikten.
Att anlita ett medium som ska “skåda in i framtiden”, “tala med nära anhöriga” eller ge oss bekräftelse vad som är “bra eller dåligt” för oss, inför olika val etc, är liknande situationer då vi vänder oss till det som vi, medvetet eller omedvetet, kan uppfatta som “högre makter” för att få hjälp. Eller att vi söker genom olika andliga uttryck där vi kan få en sorts gemenskap och trygghet, t ex olika gurus, kunskapstraditioner, och på så sätt fylla våra liv med “högre mening”.

Dessa olika former av personligt stöd kan behövas ibland när man befinner sig i de faserna och de kan vara viktiga och avgörande för en människas inre utveckling på olika sätt, som ett steg mot egen ökad kunskap.
Jag “värderar” inte dessa metoder i sig, utan söker ett mer öppet perspektiv (att mötas i, att använda för förståelse och inkoppling), där vi också kan öka kunskapen om mottagligheten från ett större sammanhang (“den högre kontakten” sett från visdomen, enheten och viljan i högre utvecklingsnivåer).
När det gäller dessa typer av kontakt, dels själva motivet (som utgår från det personliga jaget, ofta dess känslobehov), dels själva metodiken för kontakt, så finns det en rad problem och svårigheter som vi människor tycks uppbundna till. Jag går inte in på dem här i sak, många av dem är förmodligen redan kända för många sökare idag som provat sig fram genom rader av metoder, kanaler, medier, och kanske kommit till slutsatsen att man måste helt enkelt skapa egen inre kontakt, inget annat tycks riktigt duga.

Där börjar vår egen ansträngning att skapa och arbeta med själskontakt.
Det sker genom att vi utvecklar vår:
- Meditation
- Vårt tjänande (hjärtat, gruppgensvaret)
- Vår mentala förståelse och integrering, vår intuitiva inkoppling, vår möjlighet att leva ”vårt högre ljus”, förankra och förverkliga vår själskontakt på alla mänskliga plan. Själskontakt.
- Dessutom tillkommer för många i denna tid den direkta energiinkopplingen med dess reningar, intryck, en annan typ av “direkt vägledning” (inte genom ord, symboler, utan genom direkt energi). Detta kan ses som en inkoppling (i olika stadier) till ”Triaden”, den högre treenighet som människans själ är en aktiv återspegling och förmedlare av.


Vårt beroende av auktoriteter – olika förhållningssätt
Dessa former av kontakt har mycket med vår nya tid att göra. Att vi lämnar den sjätte strålens inflytande av hängivenhet där ofta en auktoritet, t ex ett prästerskap, en representant för någon sorts “gud” eller en metod, en skola osv står för “kunskapen” och ”vetandet”.
Vi behöver fortfarande auktoriteter i form av människor och lärare (inte minst från högre plan) som gått före där vi själva är. Dessa stöttar vår utveckling genom sin kunskap och sina erfarenheter. Men vi behöver inte tillbe dem, inte “tillhöra” dem.
Därmed behöver vi heller inte projicera vårt motstånd på dem, göra “personlig revolt” mot dem, något som ofta är fallet när människor binder upp sig till en ledare eller lärare och inte medvetet inser dubbelheten i detta. Många som gör ”revolt” mot sina lärare vill också egentligen leda själva.

En del människor tillber en guru, en terapeut, en lärare, och hyllar honom eller henne, ”lever genom” denne, omtalar denne för andra osv, för att nästan dag svärta ner denne, ibland även offentligt. Detta sker också på alla nivåer inom mänskligheten i samhällskroppen, t ex inom vetenskapen, den akademiska världen, artister, författare, konstnärer osv. Någon upphöjs, geniförklaras, och sedan ska denne ”gud”, oavsett område, ofta schavotteras på allmän plats (massmedia). Istället kommer mänskligheten, förhoppningsvis mycket snart, lära sig hur alla bidrar på olika nivåer.

En lärare, hur utvecklad han eller hon är, har inte rätt att styra andra, även de som söker hans hjälp. Att forcera fram processer, aktivera “chakran”, känslor etc mot någons vilja är inte tillåtet, det är självklart för så gott som alla. Men också att man heller inte bör göra det genom andras omedvetenhet, något som kanske inte är lika känt. Vi behöver se upp med starka profiler som gärna vill ta över våra liv hit och dit, hur “andliga” och “goda” de än säger sig vara.

T ex ett medium eller någon sorts kraftfull personlighet som agerar “kanal” eller andlig vägledare, kan säga till dig: “Så och så är det. Du är utvald för detta. Du ska genast resa dit och göra si och så. Det är viktigt för jordens framtid”. Eller en terapeut som säger ”Skrik ut dina känslor så och så. Gör inte motstånd. Du är bara rädd!”.
Hej, hej, stanna upp ett tag här, vem är det vi talar med, Gud själv?
Det är bara det att varken “Gud” (om vi menar vår planethärskares medvetande, eller solsystemets regering, eller olika allmänna gudomliga energier i livsproces-sen) eller andra högre väsen tar på sig det ansvaret för oss människor. Det strider mot lagarna och gynnar inte utvecklingen.

Detta förklarar esoteriken ingående. Människan måste själv skapa sina förutsättningar för förståelse, själv genomgå sina hinder och svårigheter. Att vi sedan får hjälp på olika sätt, t ex genom vår högre intuition som skapas av själskontakt, är en annan sak, något jag återkommer till längre fram.
Det kan vara knepigt för många av oss att förstå detta urskiljande. Det handlar inte om ”endera-eller”, utan om en princip som behöver förstås och tillämpas på allt högre nivåer. Den kan bara upptäckas alltmer genom ökad själskontakt, genom vårt eget medvetandes expansion.

Vi märker i vår nya tid att det dyker upp nya utmaningar eller “problem” på vägen där vi om igen måste konfronteras med och se i “vitögat” vårt mänskliga lägre jag. Vår känsla av att vilja vara beroende av andra, av auktoriteter, av rädsla att stå på egna ben, att inte våga använda och odla våra egna förmågor osv. Vi möter också faser av uppgivenhet, känslor av misslyckande, blandat med eufori och segerstolthet där vi kan tro oss “fullärda”.

Att gå många kurser eller läsa många böcker i dessa ämnen räcker heller inte. Andra tror att “klärvoajans” räcker för denna högre kontakt eller att tillägna sig andra typer av äldre förmågor eller kunskaper. Detta är dock inte den högre kontakten i sig och tycks ibland leda oss vilse snarare än framåt, om vi inte har mer direkt intuitiv eller energimässig vägledning som både skapar och tränar oss i urskillning.
Problemet är att det finns en rad illusioner, både personliga, mänskliga, men också “kartmässiga”, i den övergripande “resans gång”, där vi egentligen söker vårt eget högre ljus och kontakten med ett högre utvecklingsrike.


Kan vi bli “räddade” av en “högre makt”?
Överlag kan man säga att mänsklighetens försök till ökad förståelse har utgått till stor del från tanken om att “gud” eller att en högre makt ska ”rädda oss” från våra svårigheter, våra problem, det vi har ställt till med i detta liv eller tidigare.
Ett psykologiskt perspektiv är att det handlar om vårt “inre barn”, vår emotionalitet, som inte vuxit klart, olika mönster och minnen som inte integ-rerats som vill “bli räddade” av en auktoritet eller vuxengestalt, någon som tar ansvar “åt oss”.
Som jag belyst tidigare genom ett kärnfullt citat av DK angående “Kristus och korset”, så menar esoteriken att människan måste inse att hon ska “rädda sig själv”. Esoteriken förklarar att inget högre väsen kan, även om de vill, “rädda mänskligheten” ur de knipor som man själv satt sig i, dvs de utvecklingsproblem som man har skapat på egen hand. Esoteriken fortsätter att förklara att vi har ansvar för “allt” vi gör, det vi tänker, säger, känner, agerar.

Aspekten “hur” vi lever, hur vi gör saker och ting, är den bärande faktorn som påverkar, vilka motiv vi låter styra. Citatet “Såsom en människa tänker i sitt hjärta, sådan är hon” (från kristendomens bibel, Ordspråksboken, om jag inte minns fel), uttrycker en annan aspekt av detta mycket väl.
Detta är en mycket svår läxa för de flesta av oss. Jag har periodvis hållit på mycket med att genomkorsa, genomskåda och upplysa olika aspekter av denna problematik inom personligheten (hos mig själv, men också när jag arbetar med människor) när det gäller denna starka tankeform om att “bli räddad” som tycks så hårt förankrad i det mänskliga.
Vi tycks nämligen tro att vi har “rätt” att bli “räddade”. Som att det stod skrivet i något slags kontrakt när vi går ner i inkarnation: “Ja, du kommer bli räddad. Det är ok, ta det lugnt. Ät inte för mycket korv bara”.

Och om vi upplever något av dess motsats, t ex motgångar, svårigheter av olika slag, kanske “hårda slag”, så tolkar vi det som ett personligt brott mot oss, från livet! Men livet i sig vill ju oss inget “ont”. Tvärtom är allt i livet, dess essens och dess olika uttryck, fullständigt perfekt. Men frågan är om och i så fall hur vi kan inse det och använda livets olika byggstenar bättre; dess jord, dess vatten, dess andning, dess eldar, dess energier.

Samtidigt kan vi ibland uppleva och inse: Vi är “räddade”! Vi tackar för det fantastiska. Vi räddades – av livet i sig!
Och vi kanske inser: Det har hänt! Vi är i livets försorg, vi är redan trygga!
Vi lever redan inom lagarnas högre verkan! Vi lever i enhetens lag, i kärlekens lag, inom den goda viljans lag (osv).
Men som personligheter inser vi inte det under väldigt lång tid. Vi måste kämpa oss upp för att bli “fria”, för att nå det högre inom oss som utgör det slutgiltiga “beviset” att vi är “odödliga”, att livet “är kärlek” (enhet).

Och vi får hjälp för att utvecklas, så att vi kan inse detta. Vi är inte ensamma, övergivna. Livet ger oss vägledning hela tiden.
Dels genom de möjligheter och rättigheter vi har genom lagarnas försorg. Dels genom högre energier och högre medvetandeslag som hela tiden genom-strömmar våra höljen som människor. Dels genom vår egen själ, vår Solängel, vår högre medvetenhet, det kausala och högre inkopplingar.


Vilken kontakt söker vi?
Om vi förstår och bättre kan tillvarata detta, inser vi också att olika slags högre medvetenheter hela tiden kan och vill “hjälpa oss”.
Det är dock snarast en hjälp till självhjälp. Ingen tar “hand om” våra problem. Det handlar snarare om ett utbyte, en subtil vägledning som sker genom den egna förståelsen, den egna mognadsprocessen av att växa som människa, och senare även i sitt själsliga medvetande.

Det kan vara ett högre väsen, en hjälp från en högre nivå som träder i kraft, men om detta sker är det möjligt endast i förhållande till våra “lagkonton”. Dessa undersöks alltid, dvs sådd och skörd och även andra instanser.
Väsen på högre nivåer samverkar i en för oss ofattbar intelligens och enhet. Allt planeras inför individens och gruppers (i förhållande till större sammanhang) olika framtida uppgifter och möjligheter.

Det är i detta perspektiv vårt sökande efter och viljan till högre kontakt är så viktig. Vi kan bidra. Vi är inte isolerade inom vår begränsade mänskliga form, även om vi upplever det så (och även när det är så, speciellt under de stadier av vår andliga strävan när vi inte har mer medveten själskontakt, eller har gått vilse i någon av våra illusioner).

Vi är alla del av en större utveckling, hur vi än formulerar den. Och vi kan lära oss förstå mer om den om vi vill, hur den går till, hur vi själva kan ingå mer enkelt och tydligt i denna kontakt.
Det är där våra svar på tre frågor blir viktiga:
- Vilken sorts kontakt söker vi?
- Vilken nivå tror vi att det handlar om?
- Och hur ska vi använda denna kontakt i vårt dagliga liv, vad är syftet med den?
Dessa tre grundläggande frågor besvaras olika av olika människor, även i olika faser i livet. Ändå tror jag det finns många gemensamma inslag här, men de praktiska innebörderna ser olika ut, dvs hur vi förmår leva dessa avsikter, dessa tankar om “högre kontakt”. Detta beror på var vi är på vår själsväg.
Många människor har ännu inte insett vilka enorma möjligheter de har inom sig i sitt eget medvetande. Men även för de som har insett detta, gäller att vi oftast bara är i början av att utforska detta och förstå vidden av det mer.

Det beror på att denna väg är väldigt omfattande. När vi börjar ana den, se den och eventuellt kan slå in på den, så “kräver” den väldigt mycket. Egentligen kräver den ingenting av oss i sig, snarare att den frammanar allt som är dess motsats, dvs våra lägre sidor i en relativt snabb process (jämfört med den enorma tid vi har utvecklats som människor från början). Denna process utspelar sig ändå under ett större antal inkarnationer.

Ett jämförande perspektiv på detta (i korthet): I esoteriken används ibland siffran 777 för att ge en bild av de olika större mänskliga utvecklingsfaserna. Dessa siffror ska inte tas bokstavligt, utan anger snarast proportionerna. Enligt esoteriken är antalet inkarnationer många fler per stadium.
Siffran 700 markerar “mängden inkarnationer” som används för de grövre utvecklingsnivåerna. Då genomgår människan de lägre stadierna som ibland kallas “barbarstadiet” för att sedan nå mer civiliserade former, men fortfarande är människan en utpräglad egoist. Dessa består av fysiska och grövre emotionella nivåer. De lägsta intellektuella nivåerna är också nåbara.
Därefter kommer stadiet av “70 inkarnationer” som visar på de kulturella och intelligensutvecklande nivåerna. Dessa anger högre emotionala och på sikt också högre mentala nivåer. Och därefter under den sista fasen av “7 inkarnationer” så tar människan steget på allvar in i den högre kontakten med nästa utvecklingsrike och blir till sist en egen “levande själ”, (genom de fem planetära invigningarna). Sedan fortsätter utvecklingen.


Mänsklighetens fria vilja
DK ger oss undervisning på många ställen i esoteriken om hur det ovanstående sammanhanget är dels en viktig realitet, men också hur hela vår medvetande-process förutsätter denna lag om frihet och därmed vår egen intelligenta användning av vårt fria val.
På ett ställe framställs detta mycket tydligt, också i en mycket intressant konstellation: ”Ni frågar mig (och med rätta) till vilken nytta är all denna information för människor och för aspiranten som söker att tjäna? Det enda som mänskligheten behöver idag, är upptäckten av att det FINNS en Plan som definitivt genomsyrar alla världens händelser, och att allt som hänt tidigare i människans historia, och allt som hänt under senare tid, är förankrat i linje med denna Plan.
Nödvändigtvis är det också så, att om denna Plan existerar, förutsätter det Dem som är ansvariga för skapandet av Planen och för dess framgångsrika framåtskridande. Från den enkla, allmängiltiga mänsklighetens synvinkel, som tänker främst i termer av jordiska glädjeämnen, borde Planen vara något som gör det materiella livet enklare. För den Andliga Hierarkin innebär Planen de arrangemang eller omständigheter som kommer att höja och expandera mänsklighetens medvetande, och därför möjliggöra för människor att upptäcka de andliga värden för sig själva och att utföra de nödvändiga förändringarna genom sin egen fria vilja…” (The Externalisation of the Hierarchy, AAB; s 670/ min övers.)

DK fortsätter sedan att ta upp perspektiven på hur försök att styra genom totalitära uttryck och krafter i vår värld alltid måste misslyckas, därför den mänskliga fria viljan är förnekad och undantryckt. Detta ska förmodligen också ses i sammanhanget av hur de destruktiva krafterna försökte ta över mänsklig-heten mer totalt under andra världskriget.
”Skulle ni därför hellre låta Hierarkin på ett totalitärt sätt framtvinga fred och tröst, att betvinga det onda genom våld…? Eller skulle ni välja att Mästarna ledde mänskligheten själv genom rätt förståelse, att genomföra det önskvärda handlandet, även om det innebär prövningar och misstag (”trial and error”) och en mycket långsammare process? Skulle ni vilja se en mänsklighet stående på sina egna fötter såsom intelligenta förmedlare av den gudomliga Planen? Eller skulle ni hellre låta dem bli behandlade som oansvariga barn som energiskt måste bli beskyddade mot sig själva?” (ibid, AAB, Lucis Trust; s 671/ min övers.)


Vikten av att se vart vi är på vår “själsliga resa” - gränsen vi står inför, expansionen vi strävar mot
Samtidigt med de svårigheter vi möter, dels de begränsningar vi har med oss från tidigare misstag, dels de begränsningar vi möter genom våra pågående val, livets omständigheter och från den tid vi befinner oss i, finns en väldig bas av kunskap, förståelse och visdom, av empati, kärlek och livsglädje, att tillgå. Det är denna bas, denna livskälla, vi söker.
Men tänk om det är så att vi har sökt på en “lägre nivå” än vad vi själva förstått? Tänk om vi har försökt förstå denna källa av liv genom olika missförstånd som har fördunklat vår syn och gjort att våra händer inte kan gripa tag i “skatten” vid regnbågens slut?

Tänk om vi har missförstått vilka vi är, och utifrån den okunnigheten eller minneströgheten inte rätt kunnat bedöma hur vi ska ta nästa steg i vår utveckling? Kanske vi misstolkat våra inre signaler och missförstått vår “position”? Kanske delvis rent konkret i det fysiska livet, men ännu mer i “etern”, i den stora “signalsubstansen” från “högre nivåer” (dels vår egen själskontakt, vårt ljusflöde, men också som vår lilla del i ett ännu större sammanhang)
Vi kan ha en regerande tanke om oss själva på en för hög nivå - eller tvärtom, på en för låg nivå. Vi underskattar oss själva och vår egen utvecklingspunkt, eller vi överskattar den. Vi missförstår vilka vi är, dels vår tolkning av själstillståndet, men framförallt i vår personlighet. Detta beror mycket på att vi i vårt personliga jag missbedömer väldigt mycket överlag - därför det är personlighetens natur!
Personligheten kan inte se längre än sitt eget jag, sina egna tankeformer.
För att nå vidare krävs sann själskontakt.

Där uppstår en “magisk gräns”. Där uppstår en elektrisk närvaro, kanske som en “vind” eller en väldig kraft. Där upphör “vår vanliga värld” och något mycket okänt tar vid.
Oavsett vilken nivå vi befinner oss på i vår utveckling, vilket yrke, vilka mänsk-liga kunskaper vi än har, så kan vi inte komma längre här med vårt mänskliga tänkande och kännande.
Det som möter oss vid denna gräns är dels den samlade aspekten av vår personliga värld, av hela vår personliga historia, vår personliga form. Det är som ett koncentrat av allt som vi har kvar att omvandla, som ibland också kallas för “Väktaren på tröskeln”.

Väktarens form förtydligas och framträder med kraft under processen inför “invigning” (”invigningarna” som jag i korthet belyste i förra brevet, de tre stycken medvetandeexpansioner som i första hand möter oss människor på ”vägen”, och därefter minst ytterligare två inom vårt planetära schema). “Väktaren” är det samlade “motstånd” som lagrats och som ska omvandlas i dessa tre grundläggande medvetandesteg. Det handlar inte om ett “personligt” motstånd på något sätt, även om det utspelar sig inom personligheten och egentligen är ”summan” av personlighetens uppbyggnad och egenart.

Samtidigt möter vårt högre medvetande, “Solängeln”, själsinflytandet, från sin högre nivå i tre högre medvetandesteg. Det är denna konflikt som esoteriken omtalar i flera olika sammanhang som skapar kriser för människan i dessa stora omvandlings- och överflyttningsfaser.
Att vi har svårt att se och förstå denna gräns (i dess olika faser, beroende på vilken expansion vi står inför), beror dels på att vi för det mesta styrs så av våra personliga värderingar, tolkningar av världen, livet, oss själva. Dels för att det verkligen är så, gränsen till högre nivåer markeras här, och vi kommer inte in där, in i den “högre kontakten”, om vi inte har börjat resan (eller fortsatt den inför det steg vi står inför) av att “offra vårt ego”, omvandla och återupprätta vår lägre natur i en högre form.

Denna gräns kan ofta bli tydlig i vissa faser när vårt medvetande expanderar snabbt. Det kan ske t ex vid en kris, det kan ske genom själskontakt eller att gamla latenta kunskaper och energikontakter plötsligt aktiveras igen. Vi kan tro att vi står inför en avgrund medan vi egentligen närmar oss det sanna “himmel-riket” (“själens ljusdimension” och bortanför, inte högsta astralvärlden).

Vad vi kan göra för att verka genom vår mänskliga förankring, stå stadigt, och samtidigt se bortanför vårt personliga jag, våra egna skapade begränsande tankeformer, är att lära oss mer.
Genom den esoteriska kunskapen, genom äkta själskontakt, genom energi-arbete, genom en rad genuina lärare, kanaler, metoder och terapier osv etablerar vi kontakt med det högre inom oss, men också inom alla människor.
Det är egentligen kontakten med en högre livsform. Den finns redan - potentiellt, kanske också delvis latent, inom oss - men vi måste själva agera och verka för att den ska aktiveras.

Vi är alla på väg i vår kontakt, även om vi inte tänker i de banorna. Vi söker hela tiden gensvar som ett livsuttryck. Endera mer personligt eller mer som en uppvaknad, en “levande själ”.


(Fortsättning följer i del 3a)




© CMM,
Herkules Nyhetsbrev, 2006. Uppdat apr 2009.
www.herkules.nu