måndag 2 november 2009

Astrologi (esoterisk) - Skorpionen

Skorpionens energiperiod
Zodiakenergierna under perioden 23 okt-21 nov

(Sammandrag från Herkules Nyhetsbrev, 2005-2007)



Skorpionens energier skapar ofta “dramatik”, men absolut inte alltid (!). Reaktioner, tumult, uppbrytande effekter. Det har ofta att göra med att Skorpionens energier framkallar och får oss att genomleva olika sorters “död”.
Skorpionen brukar esoteriskt kallas “den lilla döden” och markerar förberedelse för ljuset, att öka sitt eget ljus, att släppa in och omvandla sig för det större Ljuset, för att förberedas för de stora steg som den lilla människan, genom sin odödliga själ, tar på Livets Väg.

Detta kan låta överdrivet dramatiskt, speciellt för de som aldrig upplevt starkare inre omvandlingar utan ser sig som enbart fysiska deltagare i “livets spel”. Men egentligen speglar dessa ord bara den inneboende kvaliteten i denna fas, speciellt med tanke på den större och mer allmängiltiga (gruppintegrerande) fasen av förhöjning som nu pågått hela hösten.
“Döden” här är inte fysisk i första hand, utan psykisk, känslomässig och tankemässig. Det är våra gamla rester, medvetna men oftast omedvetna, som skalas av i vår personlighet, men på ett allt djupare plan.
I själsprocessen mer tydliga faser, då de uppfrånkommande energierna också spelar in allt kraftigare, blir det tydligt att dessa uttryck rent konkret omvandlar lägre materieslag i våra höljen och “pressar” fram genom tryck högre medvetandeivåer inom oss.
Detta handlar inte om “fysisk smärta” och inte alltid heller “känslomässig smärta”, utan ibland också om “mental smärta”. Det kan låta abstrakt, men kan upplevas väldigt faktiskt.

Skorpionens grundenergier (sett ur perspektivet av de så kallade “strålarna”) innehåller alla stråluttrycken, utom den tredje. Jag tycker den fjärde strålen och sjätte strålen verkar vara de mest aktiva i detta tecken.
“Strålarna” utgör de energiströmmar som bygger upp och bygger upp hela medvetandeaspekten i formen och har sitt ständiga, högre utflöde från en av stjärnorna i Plejaderna, Alcyone.

Denna kombination av fjärde och sjätte strålen meddelar oss mycket om Skorpionens motsägelsefulla och ofta starkt polariserande natur. Den fjärde strålen står för “harmoni genom konflikt” och den sjätte står för “hängivenhet till ett ideal”. Båda markerar mycket striden, krigaren, kämpandet, på olika sätt. Denna strid är dock, i vårt sammanhang, främst den “själsliga krigarens”.

Detta markerar också den välkända bilden av Arjunas roll, “lärjungens” strid, på Kurukshetra, världens slagfält. Samtidigt, på ett ursprungligt sätt, sker detta inom honom själv, i reningen av hans lägre natur, i mötet med de demoner och vålnader som hans egna tankeformer har skapat, i utrensandet av lägre kvaliteter som inte längre behövs, i frigörandet av hans själsliga kvaliteter som han ska använda i sitt tjänande för världen.
Den sjätte strålen markerar också Mars´ starka inflytande i detta tecken. Denna kombination visar på den potentiella våldsamheten, eller starka kraftmätningen, som uppstår här.

Bakom dessa planetära inflytanden finns en högre aspekt, som kommer in till Jorden genom det säregna förhållandet med solen Sirius. Sirius anses i den esoteriska undervisningen bära fram en speciell, hög aspekt av kärleksenergin, som förmedlas till vår planet. Här finns också en högre motsvarighet till vår egen planetära Loge av stora lärare, som lärjungen får kontakt med i förberedelse inför och framförallt efter den tredje invigningen.
DK berättar också att detta teckens tre planetinflytanden Mars, Månen (som döljer en planets inflytande) och ett tredje inflytande som kan vara en av flera, är svårdefinierbara, “eftersom en ny planet träder fram i detta tecken” (Esoterisk Astrologi, Alice A Bailey; s. 174-175).

Skorpionen och “det inre barnet”
Under Skorpionen testas vi. Vi möter våra inre (egentligen själsliga) behov av förändring och förnyelse för att skapa “seger”, för att utvecklas mer.
Man kan också säga att på en personlighetsnivå får vi möta och se olika drag av det som vi eventuellt inte hunnit integrera inom oss, från vår barndom och från tidigare liv. Man kan, på en enkel grundläggande psykologisk nivå kalla detta impulser från vårt “inre barn”.
Det inre barnet är en psykologisk bild och ett begrepp som blivit vanligt i vår tid för att beskriva de känslouttryck som snarast reagerar (som ett barn gör) än att kunna formulera och rikta sina behov mer medvetet. Barnet skriker rakt ut, eller skapar situationer där det indirekt (t ex genom utspel, “manipulation”) speglar sina inre, otydliga behov.
Vi hjälper barnet dels genom att sätta gränser, så barnet blir mer tydligt för sig själv, dels genom att förstå och lyssna på barnet, stötta det, förklara, ge kärlek, hålla det.

Barnet inom oss är ofta i olika åldrar, och visar därmed den period eller tid i vårt liv som vi kanske inte hunnit vara medvetna om, som vi inte integrerat mer klart.
Barnet kan också uttryckas genom motstånd. Motstånd är när personligheten (oftast vårt känslohölje, men också klätt i stiliga resonemang och strategier) reagerar och sätter sig på tvären. Istället för att kunna verbalisera (främst för sig själv, och därmed även för andra om så behövs) de genuina behoven och samarbeta med högre nivåer (själen) inom sig, tar motstånd plats i livet.

Motståndet ska respekteras för ett uttryck som visar att “det inre barnet” vill något, men inte hittar orden eller sättet att kommunicera.
Jag tar ett exempel: En person som känner sig åsidosatt vill gärna ha stöd och bekräftelse. Istället för att kunna se det tydligt och se hur hon (eller han) ska skapa det själv, så följer hon automatiskt och ofta omedvetet “motståndets” enklaste väg. Beroende på sitt eget livstema (inom sin personlighet) och sin typ av accentuerat känslomönster, så reagerar personen för att undvika det genuina, undvika kontakten.

Det kan vara på många sätt, genom olika masker eller roller. T ex genom ynkliga “Kan ingen tycka synd om mig, jag som inte kan något och inte vet något”, eller hurtigt och självgott “Jag klarar allt, jag bara kör på”. Eller att tystna, inte kunna uttrycka sig, vända sig inåt. Eller mer utåtriktad, bli irriterad, frustrerad “Det där är väl inget konstigt, så där är det för alla människor”. Eller mer uppgivet “Ja, det är synd om människorna, om vi ändå hade en bättre värld”...
Motståndet är “istället för” en mer sann, djup kontakt med sig själv. Motståndet kan då också vara, som den gestaltterapeutiska termen uttrycker det, ett tecken på att personen är i konfluens med någon annan person, sammanblandad med det yttre. Att man har lämnat sina egna gränser och “tappat bort” sitt eget jag.

Egentligen är det “barnet” inom oss som söker och behöver denna bekräftelse. Det är egentligen vårt emotionalhölje. Det emotionella behöver smälta samman för att kunna känna, detta är en grundregel.
Och det är något positivt som själen (framförallt jaget i inkarnation, som ju är en del av själen) använder för att samla intryck och lära sig om världen. Men det handlar egentligen om minst två saker: Dels att det är detta höljes grundväsen i sig, dels att de specifika lagringar/tankeformer kring detta “ämne” som aktiveras.

När vi renar och genomlyser vårt emotionalhölje, när jaget knyter det mer till sig i en aktiv handling av medvetenhet, och det blir på sikt allt mer integrerat med Själen (kausala medvetenheten och högre aspekter), då upphör också denna personliga funktion att verka som ett “hinder”.
Dess speglingar blir rena och klara och drar inte till sig lägre nivåers innehåll från omgivningen eller från det lägre jagets lockelse. Då kopplas känslorna till högre själsnivåer och får spegla de högre kvaliteterna istället, mer direkt.

De 9 utmaningarna i Skorpionen och de stora invigningarna
En viktig, avgörande aspekt av Skorpionen står för “prov, test, utmaningar”, som jag tror med all tydlighet framgått av ovanstående text.
Men också “seger” är viktig att komma ihåg. Genom striden leder framgångarna till sist till något markant annorlunda, uppöppnande, givande. Inte bara för oss själva, utan även för alla som kan ta del av vår större natur som mer konkret kan uttryckas genom personligheten.

Därför är Skorpionens devis uttryckt genom orden “Segrande går jag ur striden”.
Herkules, den äldre solhjälten och en avlägsen tids Världslärare, markerar lärjungen som når framgång och seger och tar den tredje invigningen. Detta var en fullkomning då, på den tiden, i mänsklighetens väg inom det planetära schemat. Sedan har invigningarna utökats, eller snarare har mänsklighetens förmåga att ge respons till den högre utvecklingen långsamt ökat, vilket har skapat underlag för en mycket mer omfattande undervisning där fler invigningar framträder på lång sikt.

Herkules´ ”storverk” markerar de tolv utmaningar som lärjungen går igenom på sin väg till tredje invigningen (och sedan mer fullkomligt fram till den fjärde och femte). Dessa markerar de “tolv egenskaper” som utgör hjärtcentrats själsliga kvaliteter.
När Herkules möter sin åttonde utmaning i Skorpionen, utgörs detta av monstret “den niohövdade Hydran”, som alltså direkt anspelar på de nio utmaningarna i detta tecken. Herkules högg av Hydrans huvuden, men nya växte ut, lika snabbt igen.

Legenden berättar (som återges med intressanta kommentarer i boken “The Labours of Hercules” av Alice Bailey) att Herkules plötsligt mindes hans Lärares ord om att “böja sig”. Han gick ner på knä, och kunde därifrån börja lyfta upp hela Hydran. Han lyfte monstret alltmer upp i ljuset, där det snabbt tappade kraft och till sist dog.
Hydran står för vårt lägre sinne, men också våra lägre begär, att vara fängslad i den gamla formen. Ljuset står för vårt högre jag, att höjas in i det och låta det gamla dö.

De nio utmaningarna markerar tre olika nivåer av vår personlighet med tre respektive steg för varje nivå (fysisk, känslomässig, lägre mental/ intellektuell).
Mästaren DK beskriver dem med belysande tankefrön i sin genomgång av Skorpionen. Jag återger dem här endast i korthet och med något andra ord. (Den intresserade bör söka upp den mer ingående förteckningen i Esoterisk Astrologi s. 159-160.)
Målet är att bli medveten om själens högre egenskaper och nivåer och låta vårt sanna jags medvetande träda fram och styra allt mer aktivt.

På den fysiska nivån gäller utmaningar kring:
- Våra sexuella begär och hur vi använder sexualiteten. Sexualiteten speglar motsatsparen.
- Fysisk bekvämlighet.
- Ägande; pengar. Missbruk av det materiella.

På den emotionella nivån gäller utmaningar kring:
- Fruktan
- Hat. Här bör man tänka på att “hat” inte bara behöver innebära den mest lågfrekventa av alla känslor i sig, utan kan ses som “frånvaro av kärlek”, och därför förekommer i alla slags lägre känslor.
- Äregirighet

På den lägre mentala nivån gäller utmaningar kring:
- Högmod eller stolthet. Istället för Själens “tänkande” det lägre jagets tänkande.
- Separatism.
- Grymhet. Här menas inte den fysiska grymheten, utan sinnets grymhet att på ett personligt plan äga makt och missbruka den.

Under inflytande av detta teckens energier skapas de utmaningar för “lärjungen” (dvs den som går den andliga vägen i ett planetärt perspektiv) som för honom/henne rätt in i sina tre “elddop”. Dessa elddop har med förberedelse för “invigning” att göra.
Dessa invigningar är inte “mänskliga” eller personliga i första hand, som jag tror att jag har tagit upp tidigare och som många av oss känner till i alla fall som en teori. De utförs inte av någon guru, någon mänsklig orden, metod eller religion. De tillhör vårt planetschemas utveckling och har skapats för att ge människan möjlighet att tillgodogöra sig vissa stora medvetandeexpansioner.

I den “tidlösa visdomen” säger man att det är “själen som tar invigningarna”. Samtidigt säger man att det är den inkarnerade delen av själen, dess instrument “personligheten”, som går igenom dessa invigningar med allt vad det innebär av omvandling, förnyelse, offer och “återuppståndelse” på respektive plan.
Personligheten möter dessa villkor med öppna ögon och går igenom sina utmaningar i det fysiska livet, den enda möjliga “platsen” för att ta dessa invigningar.

Hela processen sker i ett sammanlänkande av personlighet och själ i till att börja med tre stora expansioner. Dessa utspelar sig under många liv. Efter den tredje, som markerar ett helt nytt slags liv för den invigde, väntar ytterligare två invigningar. Därefter kallas hon “Mästare” som en gradbeteckning på hennes andliga nivå. Det innebär planetärt enhetsmedvetande.
Samtidigt som invigningen tar plats i det fysiska, sker dess initierande kraft alltså egentligen i (och från) en annan dimension.
Esoteriken lär oss att Skorpionen dels skapar förutsättningar för människan att “bli en lärjunge”, att axla sina utmaningar, att ställa “sig i mitten” och “se”. Nästa steg i Skorpionen förbereder lärjungen att ta sin nästkommande invigning, i tre olika faser. Efter den tredje invigningen styr inte längre Skorpionen denna fas mer.

Lärjungen (aspiranten på Livets Väg, ledd av sitt Själsljus, i medveten eller omedveten kontakt med Läraren bakom alla glamourer och illusioner) har ofta genomgått många förberedande liv av reningar och utmaningar och så skapat en mer integrerad personlighet.
Denna personlighet är vid denna tidpunkt av Vägen av mycket hög kvalitet redan i sig själv. Men det räcker inte för att ta nästa steg.
Lärjungen har bevisat att han är redo för “elden” (i dess olika faser). Denna eld omvandlar personligheten till något helt nytt på sikt, och hela det personliga livet förvandlas stegvis till det som kallas ett “tjänande liv”.




© Carl Mikael Matthis
Herkules Nyhetsbrev, 2005-2007, uppdatering 2009

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Exempel på en rad omfattande positiva framsteg på vår planet

Ljusets utveckling på planeten en tydlig framgång (Detta material är så positivt i sig och kan förhoppningsvis tjäna som förstärkning för...