"Ordets" skapandekraft

Ordets skapande kraft - kontakten med "begynnelsen" och dess tidlösa gemenskap

Denna artikel finns också utlagd på nätet på bloggen http://nyatiden.blogspot.com/ (23 juni 2009)


" I ett inlägg nyligen tog jag upp en del perspektiv kring "tankens skapande kraft". Dels vad gäller ekonomi och världsläget, dels vad gäller mer bakomliggande livsprinciper, hur vårt mentala sinne kan skapa, men också missförstå och missbruka detta skapande.

Vårt mentala sinne är en gåva, som också kan vara tveeggat. Vi behöver lära oss använda det, framförallt i dess högre former (själsinkoppling), snarare än gå vilse i dess mer separerande, konfliktskapande uttryck.
Dessa två hänger förstås väldigt tätt samman, även om de förs fram i mycket olika sammanhang, t ex inom den traditionella ekonomiska världen eller i den nytänkande existentiella världen.

För någon vecka sedan hade jag ett (som så ofta) fint utbyte med min fru. Vi talade om "ordet". Det ledde mig till en räcka sammanlänkade perspektiv som klickade in som en glittrande tråd av små briljanter i solskenet där vi satt och åt vår frukost.
Det började med att jag berättade om en kurs jag höll nyligen i en annan stad med en grupp.
Vi hade (som alltid) en runda av reflektioner där alla fick dela med sig av sina upplevelser efter en meditation och energiinkoppling vi precis hade gjort. En person (som varit med länge och nu var med främst som "assistent" och arrangör, tillsammans med en ytterligare person) sade på slutet att hon upplevde det underbara i hur den högre energin förde människor samman så fort. Att hon kunde verkligen se eller uppleva den här enheten som skapades.
Detta kände flera igen sig i, inte minst jag. Detta är verkligen något speciellt med detta energiarbete. Det har inte med det personliga att göra, utan sker genom den högre inkopplingen.
Samtidigt reflekterade hon över "svårigheten med ord", dvs hur alla använder olika ord, och som hon upplevde det att det "svårt" att riktigt hitta de ord som förenar alla.

Detta är förstås helt naturligt och sant på sitt sätt. Den tankeform jag samtidigt såg väldigt spontant, var att det fanns en önskan eller längtan efter "gemenskap" i dessa ord. Kanske var det så att denna längtan efter ökad förståelse och för sina egna uttryck riktades till gruppen istället för till sig själv. Det är en intressant fråga på ett allmänt sätt.
Detta var också ett intressant inlägg i förståelsen för grupputveckling. Det talade om kopplingen mellan ordet-innebörden och dess skapande verkan och hur detta skapar eller påverkar gemenskap.

Vi söker ofta gemenskap eller förening genom ordet. Vi talar, utbyter tankar, känslor, förklaringar, bilder. Vi söker oftast "kontakt", kallar jag det för. Kontakt med mottagaren, men också kontakt med oss själva. För många talar ju egentligen "med sig själva", även när de talar med andra. Dvs många talar med sina egna tankeformer, som de bollar över till andra i försöket att skapa kontakt eller förklara något.

Problemet är att många är så fast dels i sina egna tankeformer, dels i sina egna oförlösta känslomönster (behov som inte blivit tydliga eller förståtts), att de inte kan förmedla det de verkligen vill. Därav att vi förmedlar ofta det vi inte vill, dvs det "bakvända". Vi vill gärna få (eller har "krav" på) det vi önskar eller behöver ändå. Därav många missförstånd och egentligen en grund till "dålig kommunikation".

Som min fru sade i detta sammanhang, att när barn, med hjälp av vuxna som ställer frågor och är intresserade och öppna för barnets verklighet, kan skapa sig ett eget språk för sina känslor och upplevelser, blir de ofta tryggare i sig själva. Detta minskar stressnivån markant (hos vuxna också) och gör att barnet/människan blir mer tydlig för sig själv.
Detta är en näranog självklarhet för dem som arbetar med terapi och mänsklig utveckling på olika sätt. Överlag inom många terapiformer där man använder samtalet på ett både lyssnande och samtalande sätt, blir detta mycket viktigt. Ett exempel bland många är den så kallade "narrativa" terapiformen, där man använder sig av historier och människans berättande som en del av terapin, att kunna skapa en ny historia, en ny vändning, har detta en speciell betydelse.

Men det är kanske inte så ofta varken terapeuter eller människor överlag inser den andliga betydelsen i detta. Detta innebär nämligen, som jag insåg idag ett djupare perspektiv av, att själsmedvetandet, vårt "större jag", också kan ta mer plats inom oss.
"Ordet", också i form av förståelse, uttryck, förankring, jagets kraft i människan, är ett skapande instrument och en direkt länk eller uttryck för den själsliga enheten i allt liv. Inte bara på vår planet, inte bara mellan och i människor, utan i alla livsformer.

"Ordet" står i ett djupare andligt perspektiv för den så kallade "andra aspekten", medvetandeaspekten. Av de tre verklighetsaspekterna - rörelse (energi), medvetande, materia - skapas medvetande genom de två andra. Alla dessa aspekter samverkar och skapar egentligen varandra i sitt utbyte.

Den andra aspekten, dess specifika samlade uttryck, i vår värld och i ännu mer direkt form i högre världar, skapar Kärlek-Visdom-uttrycket. Denna livsenergi, kärlek-visdom, är lika med "enhet" egentligen, varandet av "det enda". Som samtidigt har sin egen högre materia och dess medvetenhet. Det är denna energi som egentligen används genomgående i sin ursprungskälla när vi brukar ordet.
"Ordet" här avser dels vårt uttryck, men snarast "vårt inres mening". Det är denna som är "skapande". Dels i bemärkelsen "attraherande", dels i meningen "sammansmältande", att göra "enhetlig". Vi attraherar (skapar) vårt eget öde genom hur vi tänker, agerar, egentligen hur vi använder vår inre mening.
Vi skapar genom att använda "ordet" enligt det högres tillämpning, genom livets och själens lagar, genom vår egen inkoppling och omvandling.

På ett ställe säger den Tibetanske mästaren DK (som en del av vår jords högre gruppstyrda "råd"), att varje ord använder den direkta kopplingen till Sollogos och dess skapande energi i en eller annan mån.
Det innebär att varje ord bär på sin frekvens, och oavsett sitt personliga motiv alltid har sin koppling till denna mycket höga livsenergi. Därav vårt ansvar för vad vi uttalar, menar denna tidlösa kunskap.
Inte bara i symbolisk språklig eller mänsklig mening, utan i allra högsta grad livsskapande mening. Att vi faktiskt är en del av "universum", av vårt eget Sollogos, av vårt eget Planetlogos, och detta genom vår egen själ, vår odödliga ljuskropp och dess högre medvetenhet och energi.

"I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Detta var i begynnelsen hos Gud. Genom detta har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till." Så börjar Johannesevangeliet.

Vi kan alltså säga att vi genom "ordet", inte bara som språk eller intellektuell användning, deltar i en större gemenskap, även om vi inte inser det. Vi utgår oftast från det isolerade intellektets uttryck, som använder de lägre mentala nivåerna.
Det är dessa som bildar bakgrunden till missförstånd, splittring, att inte kunna mötas. Detta helt enkelt därför dessa regioner av människans medvetande, både individuellt och kollektivt, tror sig vara "fulländat" i sig. därav skapandet av isolering istället för gemenskap, enhet.

Detta är ett av den självförhärligade personlighetens stora stup, men också en allmängiltig utvecklingsperiod för alla människor under en mycket lång tid. Då är tankarnas formande fortfarande genom det emotionalas styrning, även om personen inte ser eller märker det själv direkt. Detta är en av grunderna för "glamour", människans egenskapade "dimma" av felriktad självupptagenhet, sammanvuxen med hennes egna tankeformers illusioner. Hon uppfattar inte sig själv eller världen så som den verkligen är.

Det krävs ett nytt, större steg av uppväckande själskontakt där det emotionala integreras i en större helhetskontakt, där personligheten frigörs och jaget får ökad styrning i sin högre livskontakt. Då frigör sig det mentala från det emotionala, vänds mot det högre själsliga (kausala, det ursprungliga) och ökar därmed detta inflytande successivt. Detta markerar också en helt ny förståelse för och användning av "ordet" i människans värld. "


© CMM, juni 09

(Om copyright-regeln: Esoteriken är allas och tillhör ingen specifik grupp, ingen religion eller något samfund. Det är vårt eget ansvar att bruka den så förnuftigt vi kan, att inte missbruka den.
Att hämta text från denna sida: Kortare citat kan alltid användas fritt, ange dock källan, denna sida och varifrån denna esoterik är hämtad.
Längre utdrag, kontakta ansvarig utgivare (CM Matthis: info@herkules.nu)